Tiger Lou

Ni vet hur jag skrev att Rasmus skulle säga "ett extra hej till mitt bästa fan Anna, idag ska vi spela alla låtar vi någonsin gjort." Vi skulle kunna säga att detta nästan inträffade. Fast ändå inte.
Rasmus: Ja, det var nära att vi lovade en tjej som heter Anna att vi skulle spela alla låtar vi någonsin gjort, men vi kör låtarna från det nya albumet istället.
Någonstans där fick jag en liten chock tror jag. Blev fantastiskt förvånad att de faktiskt läst vad jag skrivit i min blogg. Visste jag att detta skulle hända hade jag ju i alla fall kunnat ha en kammad bild på mig själv här. Men icke. Konserten flöt på och jävlar vad bra det var. Vilket tryck. Vilken stämning. Sjukt synkat och grymma låtar rakt igenom. Får dock säga att jag fortfarande har lite svårt att hålla isär flera av låtarna från det nya albumet. Men det gör ingenting. Det är så bra så jag struntar helt och hållet i det.
Nu kan man tro att detta är nog. Att vi nöjde oss såhär. Men nej. Jag råkade haffa ljudteknikern någonstans i mitten av smeten efter konserten och han sa: Jahaaa är det du som är blogg-Anna. Ja, sa jag. Sen fick jag gå in bakom scen och prata med Rasmus. Det var fint. Han var trevlig. Jag blev lite darrig och kom inte på något direkt att säga. Mer än hur fasen de hittat min blogg. Det var tydligen bassisten Erik som slösurfat lite innan konserten och hittat vad jag skrivit. De hade garvat lite åt mig och tyckt att det jag skrivit var kul. Sen blev ganska allmänt snack om hur de tidigare konserterna varit och sånt. Det är i dessa stunder man ångrar att man inte äger en bra mobilkamera. Men vad fasen. Skit samma. Rasmus har läst min blogg, pratat om mig på scen och med mig bakom. Vad mer kan man begära?