Svenska 1.

Första Svenskabloggen om Selma Lagerlöf och denna gången om Herr Arnes penningar.

Den här boken var väldigt kort så jag råkade läsa ut den utan att det egentligen var meningen. Den handlar om Herr Arne som blir mördad tillsammans med sin familj av några tjuvar som sedan tar hans pengar. Vad tjuvarna inte vet om är att de missar att mörda en i familjen, deras fosterdotter Elsalill. Hon blir senare förälskad i en av tjuvarna men då kommer hennes döda syster och spökar för både henne och för sir Archie som han heter, eftersom Elsalill inte vet om att det är han som mördat hennes älskade syster och familj. Hon får då reda på att det är han och resten får man se själv.

"Om de levde , då skulle jag komma ihåg, att det har tagit bort mitt hem från mig, så att jag nu är en fattig tös, som måste stå ute på kalla bryggan och rensa fisk. Jag skulle komma ihåg, att de har dödat alla dem, som stod mig nära, och mest skulle jag komma ihåg honom, som drog ner min fostersyster från musen och dödade henne, som var mig så huld".

Jag tycker att boken var välskriven och bra på alla sätt men den var aldeles för kort och man han aldrig komma in i boken. Kanske har vi mycket högre krav på böcker nu för tiden och klarar inte av att läsa böcker som inte har så mycket spänning i sig. Selma Lagerlöf skrev den här boken när realismen och naturalismen var stor i Sverige och man märker det på vissa sätt även om hon inte är så orginell i sitt skrivande. Selma lagerlöf var istället en nittiotalist. Trots att hon är en nittiotalist tycker jag att hon får med en del av realismens viktigaste element. Det är mycket detaljerade beskrivningar som tillexempel när hon beskriver den döda systern och hur hon ser ut när hon söker jobb som diskare osv. Selma skriver också om helt vanliga människor och hur de hade det och hur livet såg ut för en vanlig människa på marstrand under denna tiden. Jag kan inte påstå att denna berättelsen vill väcka någon vidare debatt som syftet oftast var med realistiska berättelser utan hon har mer skrivit en saga som i och för sig väcker en del debatt eftersom hon skriver om spöken och onaturliga saker som inte alls är realistiskt och helt är emot hur man skulle skriva på den tiden. Något som dock var vanligt var att man skrev om sina hemtrakter och i detta fallet skriver Selma Lagerlöf om livet på Marstrand vilket i och för sig inte var i hennes hemtrakter då hon kommer från värmland. Jag funderar på om hon har ett budskap med denna boken och kanske är det att man ska ta vara på sin familj och alltid göra vad som är bäst för den, att man ska låta familjens behov gå före ens egna för att alla ska få ett lugn.