Fy farao vad bra det var. Fy sjutton alltså. Jag trodde jag skulle dö eller något. Sen var jag nästan nära på att göra det. Kleerup satte sig på mitt huvud ungefär. Nästan så han hoppade med sin rumpa på mitt huvud. För att göra en kort historia ännu kortare så var jag toknära scen och han hade hoppat ut på oss och där var jag när han skulle tillbaks. Mitt i vägen med mitt lilla huvud, boink sa det. Frillan skadades rejält. Men det var det värt. Högst tveksam till om jag ens hade någon innan ändå. Idag väntar The National och Sigur Rós som mina största dragplåster. Ska bara se till att bli frisk nu på några timmar. Fy farao alltså. Ja, fy sjutton. Ciao!
om gud finns så är det han. han frälste mig från döden igår!!
SvaraRaderaOJOJ! men anna, skriv inte ciao. det är töntigt
SvaraRadera