onsdag, augusti 13, 2008

Homer?

Det är lite rörigt i mitt huvud just för tillfället. Hade största I-landsproblemet igår. Med förlängningssladd är mina hörlurar lite för långa och utan på tok för korta. Hur gör man liksom. Och, hur i hela världshistorien skriver man ett bra personligt brev utan att man framstår som tråkigt torr? Och varför har jag inte börjat skriva på det? Bra Anna, bra. Skitbra. Det är under dessa funderingar jag skelar lite lätt och råkar se homer i högtalarna på jobbet. Vad har hänt, har jag blivit ett psykfall? ja, kanske. Skulle jag kunna skriva att min största skräck här i livet är att bli som Gudrun i Smala Sussie? Defenitivt ett psykfall. Vart är jag påväg liksom?

5 kommentarer:

  1. Robin9:56 em

    Det finns saker som tar över ens kropp, sånt som man inte kan bestämma över, sånt man inte kan sätta stopp över utan sånt som bara händer.
    Jag talar om sömnen, :::detta skrev din syrra i sista inlägget. är nån på väg att psykisk sjuk e d nog tyvärr hon:P

    mitt personliga brev blev kanske lite skryt men ja lät iallall inte torr ;:)

    PS. Foto :Robin Christensen

    SvaraRadera
  2. Robin9:56 em

    Det finns saker som tar över ens kropp, sånt som man inte kan bestämma över, sånt man inte kan sätta stopp över utan sånt som bara händer.
    Jag talar om sömnen, :::detta skrev din syrra i sista inlägget. är nån på väg att psykisk sjuk e d nog tyvärr hon:P

    mitt personliga brev blev kanske lite skryt men ja lät iallall inte torr ;:)

    PS. Foto :Robin Christensen

    SvaraRadera
  3. homer i hörlurarna, hur lyckas du med det?

    SvaraRadera
  4. nänä, fönat bara! ja jag brukar gå upp så där tio minuter tidigare så att jag hinner

    SvaraRadera
  5. daniel12:36 fm

    Att ens försöka dra ordvitsen om att du fick rosen från det isländska bandet är till och med för tråkigt för att vara mig.
    Men visst var det den som sångaren gick fram och gav dig personligen och med en puss på kinden?

    Det var i alla fall mäktigare än Ebbas Håkan-ros ;)

    SvaraRadera