söndag, mars 04, 2007

Svenska 3.

Samhällsskildringen i Herr Arnes penningar och Liljecronas hem.

Selma Lagerlöf har valt att skildra livet som vanlig människa på landet under början av 1900-talet. Hon har valt att följa människor som inte har det så vidare bra ställt men som ändå får det att fungera. Beskrivningen av människorna är oftast lite åt det negativa eftersom hon visar hur dåligt mycket är och hur jobbigt det är för dem. Trots detta så tycker jag att Selma Lagerlöf förändrar människorna till det positiva. Det är ofta dåligt i början och sedan blir det bättre, en sorts positiv utveckling.

Frågan är varför hon har valt att skildra just dessa människor, varför inte en rik adelsman eller en kung eller drottning som det alltid varit tidigare. Jag tror att vid detta laget var folket trötta på att läsa om alla som var så himla speciella hela tiden. Man ville helt enkelt läsa om lite vanliga människor och hur de tog sig igenom vardagen. Men inte nog med det så tyckte Selma Lagerlöf att det blev lite väl tråkigt med bara vanliga människor så hon la in lite onaturliga grejer som i Herr Arnes penningar med den döda fostersystern som spökar osv. Jag tror att det var pga Selma Lagerlöfs små instick av overklighet och drömmar i hennes böcker som gjorde att hon blev så omtyckt och prisad. Annars hade hon bara varit en av de där realisterna / nittiotalisterna. Vilken tur för oss!


Tjing!

1 kommentar:

  1. Hur menar du att det tidigare alltid handlade om drottningar och adelsmän? Under realismen så stod ju ofta vardagsmänniskan i centrum (jämför t.ex. med de ryska realisterna). Du funderar på ett bra sätt kring hur hon utvecklar sina karaktärer och gör dem intressanta. Finns del 4 nånstans?

    SvaraRadera